att not kunna hadle it. det där med animales.

jag var half tvungen att gå med hunden från willys och hem (1,-1,5 km) sjukt långt att ggå med en hund. specielt en som drar armarna av en. men det är dock inte det värsta. jag kan inte kkontrollera situationer. man står och väntar på mamma utanför willys. kommer fram folk och tycker att hunden är såååå söt, och undrar vilken ras den är-- för det första: vem vill klappa en annans hund, tänker jag. ( men ta inte åt er) för det andra: jag känner mig så ur fånig. vad ska jag göra lixom?! och sengå jag hem och på vägen hem möter jag självklar maassa stora hundar. och 2 schäffrar. aso jag fick hjärtatck, och när dom  börja skälla kissade jag fan nästa på mig. jag tycker verkligen absolut inte om stora hundar som dom. aso jag tänker bara tänk om dom sliter sig loss och anfaller. men sen möter jag en hund som ska komma femt till min lillalilla hund, och den andra hunden är trippelt så stor som tintin och halva mig, hjrtattck nummer 2. jag har ju lixom inte en aning om hur man ska komunicera med hundar..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0